Marraskuun jalokivet, öljyväri
Marraskuussa käyn katselemassa vesilintuja järven rannalla. Rantametsän tuntumassa on pieniä niittyjä, joilla on monipuolista kasvillisuutta. Syksyn lakastamista versoista löytyvät siemenet ovat houkutelleet niitylle parven punatulkkuja ruokailemaan. Koiraiden kirkkaista väreistä huolimatta niitä on yllättävän vaikeaa havaita kasvillisuuden keskeltä. Etenkin kun lintujen äänet ovat vaatimattoman vaimeita. Hiljainen lintu näkyy parhaiten sen lentäessä seuraavaan kasviin ja verson taipuessa linnun painon alla. Tuon luonnosten mukana kotiin niityn kasveja malliksi, ja pienistä linnuista syntyy iso taulu. Punatulkkujen matka öljyväreihin kulki luonnoksen kautta.

Ädelstenar i november, olja
En novemberdag åker jag för att titta på sjöfåglar vid ett träsk. Strandskogen övergår i ängar med stor variation av fröbärande växter. De vissnade stänglarna har lockat till sig ett gäng domherrar. Trots hanarnas färgglada fjäderdräkt är de svåra att upptäcka bland växtligheten. Dessutom drar de sig för att väsnas. De försiktiga fåglarna upptäcks bäst när de flyger upp i toppen av en fröstängel som böjs under fågelns tyngd. Tillsammans med skisserna tar jag hem några växter som modeller, och av småfåglarna blir det en stor tavla.